Nyheter från projektet Mars 2017
Vi kan utveckla ännu fler synergier mellan delprojekten!

Ett 20-tal nyckelpersoner deltog på vår workshop den 9 mars om projektets halvtids-/midtvejsevaluering. Anna Zingmark från Ramböll processade oss igenom en halvdag med värdefulla reflektioner och diskussioner. Det framstod tydligt att även om vi haft ordet SYNERGIER som ledord från första dagen i projektet, kan vi arbeta ännu mer med att få igång samarbeten mellan delprojekten. Och i diskussionen stod det klart att först nu när alla processer kommit igång på allvar kan vi utveckla synergierna fullt ut. Vi har ju nästan halva projekttiden kvar, och nu har vi chans att lägga i en ännu högre växel/gear för samarbeten mellan delprojekten.
Projektledningen och delprojektens koordinatorer är mitt uppe i processen med att ställa samman den tredje 6-månadersrapporteringen till Interreg. Samtidigt som det är en stor uppgift att redovisa alla aktiviteter så är det fantastiskt att se hur mycket som uträttats inom projektet.
 
Projektet har sedan maj 2016 beslutade SPELREGLER för hur vi vill arbeta med hållbarhet/bæredygtighed, jämställdhet/ligestilling och lika möjligheter/icke-diskriminering (horisontella kriterier enligt Interreg:s terminologi). Delprojektet MAX4ESSFUN har särskilt fokuserat på jämställdhet/ligestilling, och ni kan läsa mer i nyhetsbrevet om detta viktiga arbete.
 
Den 13 mars höll delprojekt MAX4ESSFUN ett mycket givande och välbesökt seminarium om hur industrin kan använda ESS och MAX. Många från projektets olika delar var på plats, och längre ner i nyhetsbrevet finns en rapport från dagen.
 
Skåne Innovation Week planerar vi att anordna ett seminarium om hur vi utvecklar förutsättningar för gränsregionala innovationer med utgångspunkt i ESS och MAX IV. Detta gör vi i anslutning till ett ordinarie Koordineringsgruppsmöte den 30 maj. Alla intresserade inom och utom projektet är välkomna – mer information om detta finns i kalendern nedan.
 
Bästa hälsningar från oss i projektledningen
/Eskil, Jakob, Kristina och Johanne

Hur utvecklar vi förutsättningar för gränsregionala innovationer med utgångspunkt i ESS och MAX IV?

Seminarium om hur svenska och danska aktörer gemensamt kan utveckla de innovationsmöjligheter som ESS och MAX IV ger – inspiration, diskussion och framåtsyftande samtal mellan svenska och danska nyckelaktörer (inom ramen för Skåne Innovation Week)
 
Tid: 30 maj 2017 kl 9.30-10.30 (kaffe från kl 9.00) – Region Skåne, Malmö


Mer information och registrering

MAJ 2017
30

ANMÄLAN
Kick Start för medföljande!

Under 2016 tog delprojektet Välkomnande av Internationella talanger ett krafttag och startade upp ”Kick Start Program” vid International Citizen Hub i Lund. Syftet med Kick Start Program är att öka medföljandes kännedom om den svenska och danska arbetsmarknaden, ge konkreta verktyg och ett ökat nätverk som lättare kan leda till arbete. En av de vanligaste anledningarna till att internationella medarbetare väljer att flytta tillbaka till sina hemländer är att deras medföljande partner inte lyckas etablera sig på den lokala arbetsmarknaden. 

Inom delprojektet tog man fasta på ESS erfarenheter kring medföljandeproblematiken och diskuterade vilka insatser som skulle kunna göras inom projektet. Susanne Mattsson från Invest in Skåne, som koordinerar delprojektet på den svenska sidan är en av dem som varit drivande i utvecklingen av Kick Start Program.
 
– Då vi visste att medföljandeproblematiken är en av de stora utmaningarna för ESS sökte vi efter inspiration och konkreta insatser som kan hjälpa medföljande partners att komma in på arbetsmarknaden, berättar Susanne.

Lärande över sundet
Det visade sig att det fanns många goda exempel att lära av från den danska sidan. Bland annat har International House under långt tid arbetat framgångsrikt med ”Copenhagen Career Program". Även Work in Denmark och privata bolag som Spousecare på den danska sidan, har stor erfarenhet av att guida medföljande ut på arbetsmarknaden. Detta tog man fasta på i delprojektet.
 
– Vi bjöd in Work in Denmark, Spousecare och Köpenhamns kommun till ett nätverksmöte för att diskutera hur man kan arbeta strategiskt med frågan. Vi insåg att det saknas ett forum i Skåne för den internationella målgruppen som förklarar hur man t ex skriver ett CV, personligt brev och vilka frågor man kan förväntas få från arbetsgivare på en anställningsintervju. Det är också viktigt att förstå den svenska och danska arbetskulturen.
 
I samarbete med ESS HR-avdelning och International Citizen Hub i Lund utvecklade delprojektet ett skräddarsytt program för medföljande vid ESS som sjösattes i maj 2016. Kick Start Program var uppbyggt i elva utbildningsblock och 14 medföljande från ESS var aktiva i pilotsatsningen. Tack vare projektet inkluderades en gränsregional dimension i programmet.
 
– Många av de medföljande har en hög kompetens som även kan vara attraktiv för arbetsgivare i Danmark. Därför ville vi säkerställa att även information om att söka arbete på andra sidan sundet inkluderades. Vi bjöd även i Work in Denmark och Öresunddirekt i Kick Start-programmet som presenterade vilka bristyrken som finns, var man kan finna jobben och vad man ska tänka på om man väljer att pendla till sitt arbete på andra sidan sundet, förklarar Susanne.

Marta Bochniewicz resa till arbete

Marta Bochniewicz är en av dem som deltog i Kick Start Program hösten 2016. Marta flyttade till Lund i juli 2015 tillsammans med sin sambo som fått arbete vid ESS. Flytten gick från Warszawa där Marta de senaste sex åren arbetat med utvärderingar av EU-finansierade satsningar och med EU-förhandlingar på Arbetsmarknadsdepartementet i Polen. Med sig i bagaget hade Marta en dubbel examina i sociologi och datavetenskap. Redan innan flytten till Lund hade Marta sett till att anmäla sig till en intensivutbildning i svenska på Folkuniversitetet.
 
– Jag tänkte att språket är nyckeln till kulturen, att förstå människorna och att komma in i samhället, men att lära sig svenska var mycket svårare än jag trott. Svenskan skiljer sig mycket från polskan och man behöver tänka på ett helt nytt sätt. Jag gick på lektioner fyra timmar varje dag och läste lika mycket hemma. Jag besökte även Eos språkcafé i Lund en gång i veckan för att träna språket och träffa nya människor, berättar Marta.
 
I september 2016 var Marta klar med svenskutbildningen och hade uppnått flytande nivå. Redan innan kursen var avslutad testade Marta att söka sitt första jobb.
 
– Jag såg att de sökte statistiker på SCB i Örebro. Jag sökte jobbet och blev kallad på intervju redan några dagar senare. Jag var inte alls beredd på hur intervjun skulle gå till. Det var helt annorlunda mot i Polen. De ställde många frågor om mig som person, hur jag fungerar i grupp, hur jag agerar i olika situationer, om min familj och mina fritidsintressen. I Polen brukar man bara prata om tidigare arbetslivserfarenheter och inte om privatlivet. Detta blev lite av en chock för mig, men det var bra att få se hur en intervju går till.
 
Marta fick inte jobbet i Örebro, men fortsatte att leta. Hon försökte förbereda sig på olika sätt men tyckte att det var svårt att hitta information om hur intervjuer går till. Marta insåg att det personliga brevet var väldigt viktigt och fick lite tips från sin svensklärare om hur hon kunde göra det mer personligt.
 
International Citizen Hub i Lund

Hösten 2015 kom Marta i kontakt med International Citizen Hub i Lund och Lisa Andersson som arbetar som ”Talent Attraction Developer” för verksamheten.
 
– Jag besökte International Citizen Hub nästan varje vecka. Jag blev god vän med Lisa Andersson och hubben blev ”My Happy Place”. Det var så bra att träffa Lisa som hade liknande erfarenheter och hon var alltid hjälpsam och gav mig mycket positiv energi.
 
Marta hade vid flytten till Sverige också kommit i kontakt med Agneta Carlekrantz, HR Officer på ESS. Agneta hade hjälpt till med praktiska saker i samband med flytten. Marta berättar att Agneta bland annat anordnar ”fikaträffar” för medföljande vid ESS en gång i månaden. Marta brukar delta på träffarna och ser dem som ett utmärkt tillfälle att lära känna människor och utbyta erfarenheter. När Marta fick höra talas om Kick Start Program tvekade hon inte att anmäla sig.
 
– Alla delar i Kick Start Program var viktiga och intressanta. Det gav mig alltid något nytt som jag behövde. Deltagandet gav mig kunskap, nätverk och jag fick stor entusiasm från Lisa, Susanne och Agneta. Det var flera som fick praktik efter programmet och några som fick jobb.
 
Kontakt med IKEA gav resultat

Tredje passet av Kick Start Program inriktade sig på CV och personligt brev. Vid detta pass medverkande IKEA:s HR-avdelning och berättade vad de tittar på i en ansökan och hur deras rekryteringsprocess går till. Marta hade sedan längre drömt om att arbeta på IKEA men haft svårt att hitta rätt typ av tjänst.
 
– Efter att ha fått information direkt från IKEA om hur man söker jobb hos dem så gick jag in på deras hemsida och hittade en intressant tjänst som ”Insight Analyst” jag sökte. Några veckor senare hade vi ett annat utbildningsblock där man fick träna på en intervjusituation och med feedback från erfarna rekryterare. Några dagar senare blev jag kallad till en intervju på IKEA. Denna gång kände jag mig väl förberedd och det visade sig att allt jag tränat på under den fiktiva intervjun kom igen vid det riktiga intervjutillfället.
 
Marta gick vidare i rekryteringsprocessen och blev under hösten kallad till totalt fyra intervjuer och fick även göra personlighets- och analytikertest. I januari fick hon veta att hon fått jobbet som ”Insight Analyst” med start 6 mars. Tjänsten handlar bland annat om att analysera kunders beteende.
 
– Kick Start Program var mycket bättre än jag hade kunnat tänka mig! De lyckades samla all viktigt information på en plats. Jag fick allt jag behövde på en gång, det var en bra blandning mellan teori och praktik och det var fantastiskt att det var gratis.
 
Efter Kick Start Program fortsatte Marta att besöka International Citizen Hub för att dela med sig av sina erfarenheter till internationella medborgare som flyttat till Sverige. Hon tipsar även folk som hon möter i andra sammanhang att göra ett besök för att få hjälp med att orientera sig på den svenska arbetsmarknaden.
 
– En sak som jag gillade väldigt mycket med Kick Start Program var att de hade bjudit in en ”expat” vid varje tillfälle som berättade sin personliga historia. Det var inspirerande med positiva historier.
 
Text och intervju: Kristina Sandberg Hrbinic

Horisontelle kriterier: MAX4ESSFUN inspirerer andre i forskerverdenen  

Bæredygtighed, ligestilling og ikke-diskrimination, de horisontelle kriterier er centrale i vores projekt, men hvordan arbejder man med dem i en forskerverden?

For at finde svar på spørgsmålet har Johanne Horsbøll fra projektledelsen interviewet Kajsa Paulsson, der er koordinator på Lunds universitet med en baggrund som ph.d. i medicin og Jeppe Knudsen Baden, der er ansat kommunikationsmedarbejder på Københavns Universitet.

I artiklen sætter vi fokus på hvordan ”MAX4ESSFUN” konkret har arbejdet med projektets ”spilleregler”, det vil sige de horisontelle kriterier, specielt med fokus på ligestilling, da forskerverden til dels er mandsdomineret. 

Det er vigtigt at blive ved med at tale om kriterier, synliggøre dem overfor andre gennem involvering. Kajsa Paulsson fortæller:

”Vi er produkter af en kultur, men forudsætningerne for at opnå de horisontelle kriterier, er gode i dette projekt, fordi projektledelsen tager de horisontelle kriterier vældig alvorligt. At man skal tage toget, er et godt eksempel på en miljørigtig løsning, som understøtter de horisontelle kriterier. Det er ofte lettere at tage bilen, så et godt råd er, at blive ved med at følge op og blive ved med at italesætte sine handlinger overfor andre samarbejdspartnere."
 
”Kriterierne (red. bæredygtighed, ligestilling og ikke-diskrimination) er meget forskellige, og skal gribes meget forskelligt an. Overordnet set har vores udfordring nok været at i forskningsverden har vi ofte en selvopfattelse af, at vi objektivt og nøgternt ser på kompetencer, faglige bedømmelser og artikler der har været gennem peer review og ikke rammer andre med fordomme, så hvordan får man italesat de ubevidste fordomme der findes?” spørger Jeppe Baden.

Ligestilling
Forskerpraksisen med faglige bedømmelser og peer reviews har til formål at gøre bedømmelsen objektiv og nøgtern. Men data fra Københavns og Lunds Universitet viser, at der inden for Science og de sundhedsvidenskabelige forskningsområder uddannes flere kvindelige kandidat- og ph.d.-studerende, men der er færre kvinder ansat i de akademiske topstillinger. Tallene nedenfor viser hvordan kvinderne positionerer sig før og efter deres uddannelser:
  • Københavns Universitet (SCIENCE)
    • Kandidat- og ph.d.-studerende: 55 % kvinder og 45 % mænd
    • Professorer: 16 % kvinder og 84 % mænd. 
  • Lund Universitet (Medicin)
    • Studerende 68 % kvinder og 32  % mænd
    • Ph.d.-studerende: 55 % kvinder og  45 % mænd
    • Professorer: 26 % kvinder og 74 % mænd. 
Med til billedet hører dog, at på begge universiteter arbejdes der bevidst med, at talent kommer før køn, når ansøger skal bedømmes.

Jeppe Knudsen Baden fra Københavns Universitet fortæller:

”Det er generelt vigtigt at sikre ligestilling, fordi hvis man ikke lader alle komme til, vil vi gå glip af kapaciteter og fagkundskaber. Og på den lange bane, er det vigtigt, at der er forbilleder for unge mennesker af begge køn så vi fremadrettet rekrutterer de bedste talenter til at lave fremtidens forskning.”

Hvad gør I for at sikre en ”lige” udvikling mellem kvinder og mænd i projektperioden?
Det blev tidligt en del af ansøgningsproceduren at spørge til supervisors og de unge forskeres køn. Det gav styrekomitéen et godt arbejdsredskab, men virker samtidig som nethindeeffekt for ansøgeren i forhold til valg af samarbejdspartnere, beretter Jeppe.
 
Kajsa Paulsson fortæller: 

“Vi har gjort os det klart, at der altid er en risiko for at udøve diskrimination enten på grund af køn (og kvinder er her en minoritet) eller tilhørsforhold til en anden minoritetsgruppe. Ønsket og viljen til at undgå diskrimination er høj, men det betyder ikke nødvendigvis at udviklingen går stærkt. Det er en proces der tager tid og vi må være både tålmodige og vedholdende i vores arbejde for at skabe forandring i ex. den patriarkalske struktur. I den del af forskningsverden der er relevant for MAX4ESSFUN er der flere mænd end kvinder, så en måde at fremme en mere lige kønsfordeling på er at gøre en ekstra indsats for at informere og tilskynde kvinder til at søge MAX4ESSFUN støtte til eksperimenter. Vi følger udviklingen ved at have statistik over antallet af ansøgninger og godkendte projekter for mænd og kvinder. Det giver os mulighed for at holde øje med situationen og diskutere mulige skridt for at fremme andelen af ansøgninger fra kvinder. ”

Ikke-diskrimination
MAX4ESSFUN har en stor og faglig bred styrekomité, sammensat af mænd og kvinder, forskellige nationaliteter og alle med internationale erfaringer, hvilket sikrer en bred faglighed i de eksperimenter der får støtte samt et diverst syn på ansøgningerne.
 
Bæredygtighed
På det lavpraktiske niveau har de koordinerende partnere, KU og LU, forsøgt at holde møder, når de alligevel skulle mødes i anden sammenhæng, for at holde rejseaktiviterne nede. Men samtidig er de bevidste om, at eksperimenterne der gives støtte til, kræver rejseaktivitet ud i hele verden ex. Japan og Canada.

”Forskerkulturen med skæve og lange arbejdstider, gør at visse bæredygtige løsninger så som møder over Skype eller elektronisk deling af arbejdsdokumenter er helt naturlige og har ikke krævet en egentlig indsats fra os af, men når de specielle instrumenter, røntgensynkrotron- og neutronspredningsfaciliteterne, som bruges i de forsøg vi støtter, ligger hvor de gør, så betyder det også, at der rejses med fly, men den forskning der udføres kan være med til at skabe en bæredygtig fremtid” forklarer Jeppe.
 
Det er ikke kun det faglige, vi skal tænke på, når vi arbejder med de horisontelle kriterier. F.eks. har det betydet, at koordinatoren på Lund Universitet oftest bestiller vegetariske menuer til alle deltagere til møderne. Dette har haft en positiv spredning til andre faglige miljøer på universitetet:
 
”BMCs-skyddsrondsgrupp (Biomedicinskt centrums arbejdsmiljøudvalg) havde hørt, at ”MAX4ESSFUN” arbejdede med miljø- og bæredygtighed og ville derfor gerne lære, hvordan det er, at blive aktivt engageret i arbejdet med horisontelle  kriterier. Jeg holdt derfor et oplæg om det at være den gode ambassadør” fortæller Kajsa.

Tekst: Johanne Horsbøll

Projektets forskerpakke ”MAX4ESSFUN” består af otte universiteter fra ÖKS-området, samt ESS og MAX IV. Målet er bl.a. at give forskere mulighed for at udføre 6.måneders eksperimenter, der er relevante for de teknikker der findes på MAX IV og i fremtiden på ESS.
Månedens partner: Copenhagen Capacity
På én af de første rigtige forårsdage, hvor solen varmer og vinterjakken er overflødig, mødtes jeg med Marianna Lubanski og Peter Plesner fra Copenhagen Capcity (COPCAP) på deres kontor i House of Greater Copenhagen midt i København. Vi talte om deres rolle i vores Interregprojekt, og om hvad COPCAP har arbejdet med siden 1994, hvor fonden blev etableret som en uafhængig erhvervsdrivende fond af Københavns og Frederiksberg kommuner samt det, der dengang hed Københavns, Frederiksborg og Roskilde amter. I dag har COPCAP blandt andet også forpligtet sig på at arbejde for at fremme investeringer og talenttiltrækning i hele regionen og altså også i Sydsverige i samarbejde med Invest in Skåne.

Et samarbejde på tværs

Netop samarbejdet på tværs af sundet bliver konkret i ’ESS & MAX IV: Cross Border Science and Society’, hvor COPCAP sammen med Invest in Skåne står for delprojektet ’Internationell attraktionskraft’, fortæller Marianna og fortsætter:

”Projektet binder os sammen, giver os meget ny viden om forskningsprojekterne og mulighed for at tale med andre forsknings- og innovationsfolk end vi plejer.”

Peter supplerer:

”Vi er der hvor disruptive technologies bliver skabt, og det er det utrolig spændende ved projektet, som er meget anderledes end de projekter, vi ellers plejer at være med i.”

Marianna fortæller, at delprojektet tager et samlet greb på global markedsføring af regionens samlede forskningsinfrastruktur inden for materialeforskning og life science. I delprojektet fungerer ESS og MAX IV som katalysatorer for markedsføringen og salgsarbejdet på relevante konferencer og messer rundt om i verden. På den måde arbejder delprojektet for at tiltrække investeringer, virksomheder og forskere til Øresundregionen.

Tværregionale udfordringer

En del af den nye viden handler også om, hvilke udfordringer der er ved at lave fælles markedsføring på tværs af sundet. Marianna fortæller, at en af de faktorer, der udfordrer mest, er de skatteregler, som adskiller landene og gør det svært for virksomheder at drage nytte af hele regionen på én og samme tid. Hun fortæller:

”Vi oplever virkelig mange konkrete problemer med at have aktiviteter i begge lande. For eksempel havde vi kontakt til en virksomhed, der gerne ville have dele-biler stående i Københavns Lufthavn, som skulle kunne køre i hele regionen. Men det var ikke muligt at lave en smidig aftale om den ordning, fordi bilerne ikke kunne have både danske og svenske nummerplader eller parkeringsaftaler. Samme typer udfordringer har vi, når det kommer til at have materialer og medarbejdere i begge lande, man ender med dobbelt bureaukrati og skat – så det kan vi ikke så godt sælge ude i verden” siger Marianna og tilføjer, ”så er det vores opgave at påpege forhindringer til politikerne, der kan gøre noget ved dem, som vi har set med Lex ESS  – et flot resultat af arbejdet blandt vores partnere. Desværre gælder det indtil nu kun ESS ansatte, det ville være fantastisk om det på sigt kunne gælde alle ansatte i virksomheder, der arbejder tvær-regionalt”, slutter hun.

Den gode historie

I den første den af delprojektet har Invest in Skåne og COPCAP fokuseret på at analysere og forstå hvilke ’Value Propositions’, de sammen kan tage med ud i verden, med fokus på hvad ESS og MAX IV kan bruges til i fremtiden. Her er især emner som fødevarer, energi, energilagring og forskellige områder inden for life science relevant, fortæller Peter og Marianna. Peter fortsætter:

”emnet er meget mere nørdet, end vi har været vant til, og vi starter i første omgang med også at se på hvilke områder, der er interessante i forhold til leverancerne til byggeriet.” og Marianna fortsætter:  ”sammen med folkene bag Regional leverantörsbas ser vi på, om der er leverancer, som er relevante for andre end de virksomheder, vi allerede har i regionen. Måske er der leverancer, vi ikke kan få lokalt, og der kan vi spille en rolle i at tiltrække internationale virksomheder”.

Fremtiden for markedsføring af ESS og MAX IV

Jeg spørger Marianna og Peter, hvordan de tænker at forankre projektets aktiviteter og her svares der helt tydeligt:

”For os er projektet kun lige startet”, fortæller Marianna og fortsætter ”Tænk på, at ESS først åbner for virksomheder om fire - fem år fra nu. Så det er godt, at vi allerede er i gang med arbejdet, som skal række langt ind i fremtiden. Sammen med Invest in Skåne bliver vi ved med at kvalificere vores arbejde med at tiltrække virksomheder, der arbejder med materialevidenskab. Det bliver spændende at se, hvilke store virksomheder vi først kan tiltrække, det glæder vi os til.” slutter Marianna.

Siden 2007 har COPCAP haft resultatkontrakter med Region Hovedstaden og servicerer i dag også Region Sjælland med international markedsføring af regionen og tiltrækning af investorer, virksomheder og talenter. I fondens resultatkontrakt med Region Hovedstaden for perioden 2015-2017, indgår desuden Region Skåne som en samarbejdspartner om at tiltrække investorer, virksomheder og talenter til hele den funktionelle region omkring Greater Copenhagen.

Tekst: Solveig Hvidtfeldt


Copenhagen Capacity
Hur kan industri få nytta av tekniker tillgängliga på MAX IV och ESS?  

Inom ramen för MAX4ESSFUN organiserade delprojektet, MAX IV och ESS en endags workshop, den 13 mars i Stadshallen i Lund, med fokus på nyttiggörande av tekniker tillgängliga på MAX IV och ESS för industri. Under workshoppen presenterades möjligheterna med MAX IV och ESS, samt vilka satsningar det görs inom ÖKS-regionen för att underlätta för företag att använda tekniker tillgängliga på MAX IV och ESS.
 
MAX IV och ESS är forskningsinfrastrukturer som kan utnyttjas till att få en djupare förståelse av materialen och materialprocesserna som företag jobbar med. Med hjälp av denna förståelse kan företag skapa värde på olika sätt, t ex genom nya innovationer, nya framställningsprocesser och förbättrade egenskaper hos materialen man jobbar med. För att teknikerna på anläggningarna ska kunna generera värde hos företag så behöver flera olika saker vara på plats. Det behövs kunskap kring både materielsystemet som företag jobbar med och kring teknikerna som ska utnyttjas.
 
Under workshopen presenterade företag som Haldor Topsoe, Sandvik och Colloidal Resource hur de har skapat värde genom att utnyttja avancerade röntgen- och neutrontekniker genom olika access modes, samt vilka insatser som krävs hos företag för att kunna utnyttja anläggningarna på ett meningsfullt sätt.
 
Målet med workshoppen var också att synliggöra de olika insatser som görs på regional nivå för att stärka industrisamverkan och industrirelevanta forskningsmiljöer. Presentationer från Region Hovedstaden, RISE och satsningar på industriplattformer genom LINXS i Danmark och Kompetenscentrum Katalys på Chalmers visade på olika aktiviteter som möjliggör för företag att få tillträde till MAX IV och ESS, men också hur företag kan bygga upp sin egen kompetens och skapa värde genom nyttjandet av anläggningarna.
 
Text: Katarina Norén