Nyheter från projektet December 2016
God Jul och ett Gott Nytt År
Glædelig Jul og Godt Nytår

God Jul og Godt Nyttår
Merry Christmas and a Happy New Year


I årets sista nyhetsbrev kan vi blicka tillbaka på ett riktigt framgångsrikt år. Alla delar av projektet löper enligt plan, och vi i projektledningen är mycket glada för den stora entusiasm och goda energi som finns i alla delprojekten.
 
Vi kan också glädjas åt att vår första 6-månadersperiod är helt och fullt godkänd, och i skrivande stund har vi/Lead Partner precis fått utbetalning av våra EU-medel för perioden. Vi utbetalar pengarna så snart vi kan till de projektpartners som ska få del av EU-medlen.
 
För andra 6-månadersperioden har projektet haft alla siffror klara sedan länge, men inrapportering har försenats till följd av problem i det digitala avrapporteringssytemet. Nu är detta löst, och inmatning i systemet pågår för fullt just nu. I och med detta har vi också gjort en ekonomisk sammanställning för hela första projektåret.
 
Efter en välbesökt och innehållsrik konferens den 15 december avslutas delprojekt Gränshinder i och med årsskiftet. Ett speciellt tack till alla i delprojektet för verkligt goda arbetsinsatser, fint slutresultat och ett konkret, framgångsrik arbete för att få tillstånd en dansk lagändring för att lösa gränspendlingsproblem för ESS-anställda. Vi ser mycket gärna att alla partners i delprojektet fortsatt finns med i projektets övergripande aktiviteter i mån av tid och möjlighet, så vi kommer även fortsättningsvis att skicka nyhetsbrev och projektinbjudningar till er.
 
Även 2017 kommer att bli ett spännande och fullmatat år, både i den strategiska plattformen, i delprojekten och på flera olika extern arenor. En utgångspunkt för nästa års arbete är den värdefulla input vi fick under Resultatkonferensens diskussioner, där bland annat behovet av fortsatt fokus på ”helhet” och synergier tydliggjordes.
 
Projektledningen tackar för ett mycket gott och stimulerande samarbete och önskar alla en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!
 
/Eskil, Jakob, Kristina och Johanne

Slutkonferens om Gränshinder
D. 15. december holdt delprojektet Gränshinder afslutningskonference. Det var en utrolig interessant dag, hvor alle fremmødte fik indblik i hvilke udfordringer, der ligger i at bo og arbejde på tværs af sundet, hvis man ikke er skandinavisk statsborger.
 
Matilda Sommelius, der har været projektleder på Gränshinder fortalte, hvordan de havde arbejdet med at kortlægge de forskellige grænsehindringer blandt andet ved hjælp af juridiske granskninger og workshopper mellem fagfolk fra begge sider af sundet.
 
På scenen var flere af deltagerne i projektet fra blandt andet Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket og Skat i Danmark, som alle præsenterede deres vinkel på arbejdet med grænsehindringer.
 
Konferencen afsluttedes med en interessant debat om ’hur skapar vi en attraktiv och gränslös region for internationella talanger?’ med Pia Kinhult fra ESS, Fredrik Melander fra Uddannelses- og Forskningsministeriet i Danmark og Steen Christiansen formand for The Greater Copenhagen and Skåne Committee.
 
Matilda Sommelius fortalte ”det känns otroligt bra att vi har kommit såhär långt, det finns en rapport med våra resultat och framförallt finns det ett lagförslag där vi har varit med och påverkat utfallet. I och med lagförslaget ges personer som kommer utanför EU möjlighet att bosätta sig i Danmark när de arbetar på ESS i Lund. Det blir också möjligt för anställda på ESS:s statistikcentral DMSC i Köpenhamn som beviljats dansk forskarskatt att behålla denna även om de arbetar någon dag i veckan vid forskningsanläggningen i Lund”


Læs mere om lovforslaget og rapporten her
Regional Leverantörsbas – studierejse til UK
Inspiration til fremtidens Lund

Alle delprojekter i ESS & MAX IV: Cross Border Science and Society handler om at gøre ØKS regionen parat til en fremtid med ESS og MAX IV i fuld drift. Men måske er det især relevant for ”Regional leverandørbasis” at skabe et billede af fremtidens videnskabelige innovationsmiljø omkring de to faciliteter.

Harwell Science and Innovation Campus 20 km fra Oxford er en inspirationskilde. Her findes en neutronkilde ISIS og en synkrotron Diamond Light Source, præcis som i Lund. Derfor arrangerede ”Regional leverandørbase” en studietur for virksomheder, myndigheder, universiteter mm. i slutningen af november 2016.
 
”Vi lærte rigtigt meget, og vi er meget taknemmelige overfor for vores engelske værter fra Science and Technology Facilities Council STFC.” siger Arne Jensen fra BigScience.dk. ”Her har man skabt det miljø med faciliteter, universiteter og virksomheder, som kan være en vision for Science Village Scandinavia. Vi ser at forskningen på faciliteterne og teknikken bag dem begge bidrager til innovation. Men det står også klart at det kommer ikke af sig selv. Det er en langsigtet og konsekvent strategi, der ligger bag.”
 
På studieturen fik deltagerne en rundvisning på ISIS, Diamond Light Source og på Central Laser facility. På andendagen var der en orientering om forretningsmuligheder for virksomhederne og om udviklingsplaner for faciliteterne. Og endelig var der tid til individuelle møder, som STFC havde været med til at arrangere for gruppens medlemmer.


Månadens partner: Göteborgs universitet
 

I denne måned har vi talt med bitradande lektor Johanna Höög fra institut for kemi og molekylærbiologi på Göteborgs universitet, som er med i delprojektet MAX4ESSFUN.

Göteborgs universitet ligger i midten af Göteborg, har 37.000 studerende fordelt på 8 fakulteter og 6000 ansatte. Universitetet er 125 år gammelt.
 
Projektet skaber netværk og arbejdspladser
Johanna fortæller, at Göteborgs universitet har fem eksperimenter der er godkendt og i gang, som en del af projektet, to på kemi og molekylærbiologi og 3 på fysik. Og det faktum at de får refusion/ersättning fra Interreg har betydet, at de har kunnet ansætte endnu en ung forsker.
 
”Ud over at vi får økonomisk støtte fra interreg og dermed har kunnet ansætte endnu en ung forkser, så er vi også meget glade for det tværregionale netværk, som opbygges gennem projektet.” fortæller Johanna Höög og fortsætter ”jeg tænker, at de relationer, der opbygges vil fortsætte med at samarbejde længe efter selve projektet slutter, og det er jo vældig positivt”.
 
Flere skal kende til metoderne
Det har været en udfordring at involvere forskere i projektet som ikke sædvanligvis benytter sig af synkrotronlys og neutroner i deres forskning. ”Projektet er indrettet således, at man skal lave et seks måneders eksperiment. Og hvis man aldrig før har arbejdet med disse metoder som forsker, så er seks måneder ikke lang tid”, siger Johanna. ”Men vi gør hvad vi kan for at annoncere muligheder på GU og håber på den måde at sprede kendskabet og interessen.”


Læs mere om MAX4ESSFUN
Unga forskare: Intervju med Mikael Andersson

Experiment om malariamedicin
– Vårt projekt går i stora drag ut på att försöka utveckla bättre malariamediciner, förklarar Mikael. Vi utvecklar kemiska inhibitorer (hämmare) mot ett specifikt protein som finns i både människor och malariaparasiter, ett protein som heter dihydroorotate dehydrogenase (DHODH). Den specifika strategi vi har i projektet är att försöka utveckla kemiska inhibitorer som bara fungerar på malariaparasitens version men inte människans. För att klara det så använder vi det faktum att det finns små strukturella skillnader mellan människans och malarians version av proteinet.
 
– Experimentet skiljer sig från mitt vanliga doktorandprojekt som mer inriktar sig på grundforskning. I experimentetprojektet kommer man närmre i att hjälpa folk eftersom det handlar om att få fram bättre malarialäkemedel. Förhoppningen är experimentprojektet ska leda till ett nytt läkemedel i framtiden eller bli en grund för att utveckla andra läkemedel.
Om det skulle resultera i en ny medicin tror Mikael att det kan handla om en tidshorisont på 10-15 år och det skulle i så fall bli ett av flera på marknaden.
 
– Det är eftersträvansvärt att ha flera spektra av olika mediciner som kan användas mot malaria för att undvika risken att utveckla resistens, förklarar Mikael.
 
Synkrotronljusexperiment har redan skett inom projektet och fler kommer att ske på ESRF European Synchrotron Radiation Facility utanför Grenoble där det finns ett norskt strålrör.
 
Gränsregionalt mervärde
 
I experimentprojektet samarbetar Mikael med forskare från Lunds universitet och Universitetet i Oslo. Samarbetsparterna från Lund står för expertisen inom kemi och utför de delar som är kopplade till inhibitorerna. Göteborgs universitet tillverkar proteinet, kristalliserar det tillsammans med inhibitorerna och tar fram 3D-strukturerna. 3-D bilder används för att urskilja skillnaderna mellan människo- och malariaverisonen av proteinet. De norska samarbetsparterna är specialister på att studera kemiska reaktioner i proteinkristaller och hjälper till med att karaktärisera hur proteinet interagerar med inhibitorerna.
 
– Det har varit väldigt intressant att arbeta gränsregionalt i projektet. Det är intressant att se vilken kompetens som faktiskt finns här. Det bästa med att arbeta gränsregionalt med andra forskare är att man kompletterar varandra och det bidrar till en bättre utveckling. Det mest värdefulla är nog det expanderande kontaktnätet.
Mikael har hittills varit på Universitetet i Oslo vid ett tillfälle och deltagit i en kurs inom ett område som inte finns vid Göteborgs universitet. Han berättar att det har varit intressant att besöka andra institutioner inom närområden och se vad de arbetar med och hur de jobbar. Han ser ett stort värde i det nya kontaktnät han har fått genom experimentprojektet.
 
– Jag har fått kontakt med folk som arbetar inom ett för mig nytt fält, och jag hoppas arbeta vidare inom detta fält och förhoppningsvis även vidareutveckla samarbetet med de kontakter vi har då det gett mycket bra hittills. Även om jag inte skulle fortsätta forska inom just detta område så har jag fått en klarare karta över den kompetens som finns tillgänglig för eventuella framtida samarbeten.
 
Framtidsplaner
Mikael vet just nu inte vilken inriktning hans forskning kommer ta efter doktorandutbildningen som är väldigt bred och kan ligga till grund för fortsatta studier inom exempelvis cancer, tuberkulos, infektionssjukdomar eller bioteknik. Framförallt är det synkrotronljus som är relevant i Mikaels forskning men även neutroner skulle kunna vara ett alternativ i framtiden.
 
– Experimentprojektet har öppnat ögonen för teknologin och metoder som jag aldrig hade vågat mig på innan. Man utgår alltid från sin egen kompetens och jag hade aldrig vågat undersöka detta tidigare.
 
I första hand ser Mikael en fortsatt anställning inom akademin, men han håller alla dörrar öppna. Han tror att han kommer fortsätta arbeta i Sverige, Norge eller Danmark.
 
– Jag kommer troligtvis fortsätta min karriär inom akademin och sannolikt stanna kvar i regionen. Kanske kommer jag tillbringa en kortare period av en Postdocs-utbildning utomlands.
 
Mikael hoppas få tillfälle att använda ESS och MAX IV i framtiden.
– Det har öppnats en ny gren av experimentella möjligheter i och med all den erfarenhet jag fått under projektets gång, och tröskeln för att använda sig utav de teknikerna har sänkts kraftigt. Anläggningarna är verkligen ”Top of the Line Technology” så klart det hade varit häftigt att använda dem!
 
Intervju och text: Kristina Sandberg Hrbinic


Mikael Andersson är molekylärbiolog på Göteborgs universitet och befinner sig i slutfasen av sin doktorandutbildning. Majoriteten av hans doktorandprojekt handlar om cellbiologi och cellsignalering det vill säga om hur celler ”kommunicerar” mellan varandra och inom en cell. Mikael förväntas bli klar med sin avhandling i början av 2017. Han arbetar just nu med ett experimentprojekt som har en annorlunda inriktning än hans övriga forskning.
Korta fakta

Ung forskare: Mikael Andersson
Experiment: Characterization & Structure-based drug discovery of anti-malaria agents
Experimentperiod: 2016-07-01 – 2016-12-31
Handledare: Rosmarie Friemann, Göteborgs universitet
Biträdande handledare: Hans-Petter Hersleth, Universitetet i Oslo